.

Riktigt så extremt är det väl kanske inte, men nästan. Jag vet att jag skrivit detta innan men känslan är riktigt häftig. Att åka till ett helt nytt land i en helt annan världsdel ger en vissa förmåner och oändligt många nya möjligheter. Tänk er, du kommer till ett land där ingen rikigt känner dig, ingen vet vad du gjort och du själv vet inte exakt vad du ska göra. Du kan i princip bestämma vem du vill vara, du kan byta personlighet helt utan att en enda människa vet att detta inte är den riktiga du (jag kan lugna er med att jag valt att fortsätta vara mig själv och inte känt något större behov att ändra mig). Allt detta skapar en väldigt annorlunda tillvaro, en tillvaro som för mig nästan känns som att börja om helt från början. Att somna på kvällen och inte ha en aning om vad du ska göra dagen efter, inte heller veckan som kommer elller under månaden som precis börjat. Du vaknar upp utan ett enda krav, utan någon tid att passa under de kommande månaderna. Inget är planerat och ingen finns där som planerat in något åt dig, du måste börja om själv och komma på hur du vill att ditt liv ska se ut. Börja berättelsen på ett blankt papper i en tom bok.

Denna känslan är både skön men också ganska frustrerande, man får en liten uppfattning om hur människan fungerar, vi är beroende av planering och struktur i vardagen. Efter ungefär 5 dagar saknade jag att ha något planerat, när man är van vid betämda jobbtider, fotbollstränignar, träffar med kompisar eller bara ett program man vill se på tv så känner man sig ganska förvirrad. Detta skapar en enorm motivation till att bygga upp ett nytt liv. Jag är precis i början av denna uppbyggnad, har hållt på i 11 dagar nu och varje liten grej känns som ett steg framåt. Att veta att ´imorgon ska jag ta med barnen till parken` eller `i eftermiddag ska jag och Jennica träffas i stan` blir en vinst. Det ska bli roligt att se hur denna månaden slutar, förhoppningsvis så har jag ett jobb i stan då, eller gör något helt annat. Jag vet ingenting!

Detta är så jag känner just nu, det är spännande och inte alls likt något som jag skulle gjort för ett par år sedan, denna känslan skulle skrämt mig något enormt! Nu gillar jag den, antar att det är ett bevis på hur mycket man vuxit och utvecklats bara det senaste året. Konstigt egentligen hur fort det kan gå. Jag är stor.

Detta var min berättelse om how to start a life over, har du inte provat än så rekommenderar jag att du gör det!

Tack.