Om

Min profilbild

Ida Gunnarsson

Hej och välkommen till min bligg! Jag heter Ida och är 23 år gammal. Bloggar om min vardag som Socionomstudent, sambo och hästentusiast.

Vidrigt!

Ja, jag får väl börja detta inlägget med att erkänna att ja, jag läser en 12-årings blogg lite då och då. Mest för att hon imponerar med allt hon lyckats åstakomma vid en så ung ålder.

Men hur som helst tog en liten pluggpaus nyss och läste då ett långt inlägg skrivet av denna tjej och hittade sedan anledningen på en annan sida där någon skrivt om henne.
Delar av båda inläggen samt kommentarer på det sista ser ni nedan (länkar till inläggen under bilderna).

                                              
http://nellieberntsson.se/                                         http://dayviews.com/hiss-diss/504116906/

Jag tycker det är vidrigt hur tjejer kan sitta och skriva såhär om varanda på internet, små struntsaker som väcker elaka reaktioner från anoyma småtjejer. Kan tillägga att det senare inlägget hade fått 109 kommentarer där jag endast kunde urskilja 2 stycket som sa emot vad författaren skrivt.

Jag vill egentligen inte hänga ut någon eller skylla på varken Nellie eller den andra tjejen här, bara väcka en tanke och hur äckliga saker som pågår på dessa tillsynes oskyldiga bloggar. Man hör ofta hur skolan måste stoppa mobbingen och hur allvarlig den är, och ja, absolut det är den och man ska göra allt för att få bukt med den. Dock tror jag här att skolan ligger 10 år efter, det är kanske inte mobbingen i skolan som är vanligast längre, utan den som sker när man kommer hem. Mobbingen som poppar upp som ett meddelande på facebook, en elak kommentar i sin blogg, ett sms, en uppringing på skype, en bild på instagram, en twitteruppdateing, you name it! Allt sprider sig, och det sprider sig fort, en statusuppdatering på facebook och flera hundra kan läsa det och sedan i sin tur sprida vidare, det går fort att nå tusen-strecket. Jag kan slå vad att 100 av dessa, jag förmodar tjejer, inte hade sagt ett negativt ord om Nellie om inte detta blogginlägget kommit upp. Varför? Jo för att man kan säga sin sak men ändå vara anonym, det är lätt att nedvärdera så länge man inte behöver stå för det.

Sen kan man ju fundera på hur man som mottagere av alla dessa elaka påhopp ska reagera. Varför inte bara kasta det över axeln och stå upp för sin sak? Jag tror dock inte att det är så enkelt, människan är ett flockdjur och lever för att passa in i sin grupp. Så även om påhoppen sker från anonyma människor bakom en skärm så känns det, just för att människan av evolutionen är formad så.

Ja, det jag vill komma till är att jag tycker det är hemskt att små tjjer i 10-15 års åldern placerar sig bakom sina datorskärmar och skriver så här till varandra. Jag tror också att många av föräldrarna är helt ovetandes om hur vanligt detta är och hur lite som kan krävas för att dessa kommentarer ska uppstå. Har du fel tröja på dig så är du liksom nästintill körd, likaså om dina skor skulle vara av fel märke. Det är så ytligt och äckligt alltihopa!
Nej, ta mig tillbaka till Bullerby-tiden där barnen lekte och hade roligt med varandra utan telefoner och datorer, allt verkade vara så mycket enklare då!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0